halsobilaga.blogg.se

Jag tänkte reda ut det här med tillsatser och hur jag tycker ni kan resonera kring det.

Jag börjar med att lista olika grupper av tillsatser:

E100-E180 är färgämnen.

E200-E297 är konserveringsmedel.

E300-E392 är antioxidationsmedel

E400-495 är emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel och geleringsmedel

E950-E968 är sötningsmedel

E535-570 är klumpförebyggande medel

E620-E640 är smakförstärkare

E901-E914 är ytbehandlingsmedel E500-E530 utförs av övriga tillsatser.
Jag nöjer mig där och ska tillägga att det finns t.ex. konserveringsmedel som har betäckningen E1105 och sötningsmedel med E420 och E421, men listan som står här är i det stora.

Färgämnen är precis som det låter och används för att ändra eller förstärka färg på råvaror. Ofta för attråvarorna ska se färskare eller godare ut.     
Både konserveringsmedel och antioxidationsmedel används för att livsmedlet ska hålla längre istället för att ruttna eller mögla.
Emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel och geleringsmedel används för att ändra produktens konsistens. Fungerar ungefär på samma sätt som att tillsätta mjöl i en sås för att få den att bli tjockare.
Sötningsmedel används för att ändra på smaken så att det blir sötare, istället för att använda socker.. Smakförstärkare förstärker smaken på olika livsmedel. Det används t.ex. för att förhöja köttsmaken i färdiglagade kötträtter som innehåller små mängder kött.. Ytbehandlingsmedel används för att skydda livsmedlet och ge det en blank yta.

 

Är det farligt då? Enligt vad jag fått lära mig ska inte dessa tillsatser vara farliga om man inte är allergisk mot något av det som används i just den tillsatsen.  
Det har även pratats mycket om vad som är naturligt och icke vilket egentligen inte hör till den här diskussionen enligt mig.

 

Antioxidationsmedel som används för att livsmedel inte ska oxidera, alltså härskna, är ett bra exempel på något som kan vara naturligt. Häller vi citronsaft på en frukt så blir den inte brun. Citronsaft innehåller citronsyra och askobrinsyra som är två olika tillsatser med betäckningarna E300 och E330. De syns ganska ofta på baksidan av olika livsmedel och är alltså naturliga trots att de är e-ämnen.

Färgämnen är också ett bra exempel som kan komma från både växter och djur, t.ex. rödbetor som är ett starkt färgämne (E162). Det finns givetvis även syntetiska färgämnen, men det betyder inte att de är farliga på något sätt. Potatismjöl är ett bra exempel på förtjockningsmedel. 

 
Jag tror med andra ord inte att man ska vara rädd för tillsatser. Vad man däremot behöver tänka på när man läser på baksidan av en förpackning är hur mycket näring det finns i maten. Kollar du på färdiglagade maträtter så innehåller det ofta dålig mängd utav t.ex. kött eller fisk men många olika tillsatser som är där för att, trots det låga innehållet av mat, ändå ska smaka som kött eller fisk, få en bra konsistens, rätt färg osv. Då har det lagts till tillsatser på bekostnad av riktig mat.

 

Något som kan vara bra att veta är att det mesta som är smaksatt, t.ex. kvarg, kesella, keso, yoghurt, filmjölk med olika smaker innehåller ytterst lite eller inte en enda frukt bär, utan snarare smakaromer och framför allt tillsatt socker.   

 

En schyst tumregel att gå efter är att välja de livsmedel som innehåller max tre olika e-ämnen. Det viktiga är  att råvarorna innehåller mest riktig mat och inte ersätts med smakaromer eller annat. Hamburgare är ett bra exempel där det finns de som innehåller 99% kött och de som innehåller 70% kött, så kan det ha fyllts ut med vatten och smakaromer. Tänk på att ingredienserna alltid står i storleksordning. Så det som står först är det mest utav.

Om det är något vi nog ska vara extra försiktiga med så är det bekämpningsmedel vilket används väldigt mycket i växtriket framförallt. Bananer, potatis och vindruvor är några klara exempel på det. Några anledningar till att det används bekämpningsmedel är p.g.a. att det ska kunna växa mer exempelvis grönsaker per kvadratmeter och att det ska gå snabbare.

I bananer används det ca 50 kg bekämpningsmedel per år. Jämför det med potatis som är den mest besprutade råvaran i Sverige - där det används max 4,5 kilo per år. Detta är siffror från år 2008, så det kan vara ännu mer idag.  

Att bekämpningsmedel många gånger släpps ner genom flygplan på åkrarna rakt över de som arbetar där är inte heller att föredra, det är inte heller helt ovanligt att folk dött under arbetet.